07 juli 2014

Halmbalshusworkshop del 1

Yes, jag vet, jag har inte uppdaterat på några dagar. Anledningen är att jag har varit iväg på halmbalshusworkshop hela helgen i närheten av Alingsås. Och vem har tid att uppdatera då?
Kul och lärorikt var det i alla fall och helt underbara människor som var med. Det är alltid kul att träffa likasinnade.

Halmbalshus då, för dom som inte vet vad det är, så är det i princip som ett "vanligt" hus. Skillnaden är att man bygger upp väggarna med hårdpressade halmbalar som isolering och sedan täcker man halmen med tre lager lerputs. De flesta som bygger med denna metoden använder oftast andra miljövänliga och ibland inte så välkända byggmaterial än vad som brukar anses som "normalt". Jag har, som vissa vet, varit i några färdiga halmbalshus, och inomhusklimatet är ett helt annat än i "vanliga" hus. Det känns som att man kan andas på ett helt annat sätt. En riktig AHA-upplevelse faktiskt. En känsla av att "det är SÅHÄR man ska bo". Well well, helt fantastiskt i alla fall. Och mer förklaringar kommer senare. Här tänkte jag att jag skriver lite över varje bild och förklarar vad det är osv.

Vi åkte alltså dit redan i fredags och gjorde då lite förberedande arbete tillsammans med husägarna och några andra workshopers. Efter arbetet valde jag och min vapendragare att gå ner till sjön (mjörn) för att tvätta av oss byggdammet. Vi hade sågat bottenisolering av foamglas, ett isoleringsmaterial i form av skivor som är gjort av återvunnet glas och kol. Ingen skit i det materialet tydligen. Nere vid sjön mätte jag fram att det inte var mer än 18 grader, så badkrukan Linda tog nog en kvart på sig att komma i. Men det var väldigt skönt att få bort glasdammet i alla fall.

Detta är en bild från lördagen. Här har vi precis börjat med halmbalningen. Skivan/spateln/spaden aka pizzan (den rödbruna saken på bilden med ett träskaft) används för att pressa in halmbalarna i sina fack. Balarna kan ibland vara lite knepiga att få på plats eftersom de ska sitta inpressade, för att man inte ska få kalluftsgenomströmningar. Så det gäller att ha rätt teknik och använda hela kroppen.

På en del ställen behöver man mindre balar, tex i mindre fack och under fönster mm. Då kan man sy om balarna. Det innebär att man mäter hur stor balen ska vara, sticker in en stor special nål på rätt höjd, drar med sig snöre igenom balen och knyter snöret runt balen. Man delar alltså balen på mitten och får två stycken mindre balar.

Nålarna är instuckna i balen. Här hade vi satt båda på mitten och drog igenom två snören på varje nål samtidigt, en till övre balen, och en till undre, på varje nål.

Såhär kan en halmbalssynål se ut. Det är alltså inget verktyg som finns att köpa färdiga, så de måste man tillverka själv. Alltså, man sticker nålen genom balen, fästen ett snöre i nålen och drar med snöret tillbaka igenom med hjälp av nålen. Sen drar man igenom ena änden av snöret och knyter runt balen i ungefär samma höjd som de befintliga snörena. Inte förrän man knutit båda småbalarna, kan man sprätta upp de tidigare snörena och då dela på balen.

Här satt vi och fikade och åt lunch. Mysigt värre. I bakgrunden kan man skymta "cosy corner" där jag och Thess satt och käkade frukost bland annat.

Vi tältade såklart under helgen, precis intill bygget. Mysigt. Men tältet går på sista versen och behöver nog bytas ut. Även madrassen behöver förmodligen bytas ut då den läcker luft. Lite sådär lagom mycket för att rumpan ska ligga på backen på morgonen medan resten av kroppen svävar. Får i alla fall försöka göra något åt det. Ska ju använda både tält och madrass fler gånger i sommar.

Alla halmbalar var ännu inte på bygget vid detta tillfälle, fler balar kommer att hämtas innan nästa workshop. Här kan man skymta övervåningen och tornet på taket. När man ska använda halmbalar som isolering så ska halmbalarna pressas extra hårt och sen ska de ligga och torka ett år innan man kan börja bygga med dem. Så det gäller att ha någonstans att magasinera sina balar.

Ställningar är nödvändigt när man bygger, men det gäller väl iofs alla hus. Ibland behöver man vara tre personer för att få en bal på plats. En väldigt enkel byggmetod ändå, men tidskrävande. Jag förmodar att även jag får ta hjälp av många volontärer när det väl blir dags för mig att bygga. det borde inte vara så svårt att få tag på hjälp. Nyfikenheten och intresset för denna ganska nya byggteknik växer hela tiden.

Min "partner in crime" aka Thess, kände även hon att intresset för halmbalshus växte efter att få provat på att själv bygga under helgen. Riktigt skoj!
Här är ena kortsidan helt färdigbalad. De små springorna över fönstren ska isoleras med annat material senare.

För att förankra balarna i varandra så sätter man dymlingar på olika håll. Dymlingar är runda trästavar som är tillspetsade i ena änden för att lättare kunna slås in i balarna. Här slår Thess ner en dymling ovanifrån, som går igenom tre balar på höjden, med ytterligare ett specialverktyg som kallas "dunderklubban".

Såhär ser hela huset ut från framsidan. Golvet är isolerat med snäckskal från Danmark. Ja, det går att isolera med snäckskal också. Även i ekobyn Utsikten på Orust finns ett hus där golvet är isolerat med snäckskal. Det ska verkligen bli kul att få följa bygget och se hur huset växer fram.

Här är en bild från utsidan där man ser hur kortsidan ser ut som färdigbalad.

Vi kom även ganska långt med balningen på baksidan av huset. Men man får ändå tänka på att vi var 10-15 personer som höll på med arbetet denna helgen. Så tidskrävande är det helt klart. Men absolut värt!

1 kommentar:

Anonym sa...

Så kul att läsa din blogg o detta inlägg! Vi ska länka till dig i vår blogg sen. Idag har vi en vilodag, helt slut o sjukt nöjda! Å glada! Vi ses!!! /Christine, www.halmfrid.wordpress.com